Relationsdramer finns det gott om i operavärlden, men att ställa två operor mot varandra under en och samma kväll är inte så vanligt. I februari 2012 är dock det premiär för Bartóks Blåskäggs borg och Bernsteins Trouble in Tahiti på Kungliga Operan. Båda operorna är ett slags rysare i parrelationer: ett äktenskap som just har börjat, ett som gått i stå.
Bakom denna dubbeluppsättning står Mathias Clason för såväl regi, scenografi som kostym. En regnig vinterdag visar han upp sina kostymskisser i operahuset och berättar om sin idé med att sammanföra dessa enaktare. De kommer att framföras på svenska.
Det är exakt 30 år sedan Mathias Clason anställdes som påklädare på Kungliga Operan och sedan dess har han arbetat med många olika saker inom teater- och operavärlden: scenografi, kostymskapande och textförfattande. Nyligen hade Karlsson på taket premiär på Malmöoperan, där Clason skrivit texten. På kollationeringen på Kungliga Operan visar han upp sitt modellbygge av ett ”perfekt” amerikansk medelklasshem från 1950-talet med pistagefärgad mixer och ett spöklikt slott med prunkande växtlighet omkring sig.
– Du är bra på fester för ögat, konstaterar teaterchef Birgitta Svendén.
– Jag ser mig som ett slags hantverkare, det gäller att få ihop bitarna på ett sätt så att allt blir hållbart. I bästa fall blir resultatet ett konstverk, svarar Clason.
I Trouble in Tahiti har han valt att ta med såväl operasångare, dansare, skådespelare och musikalartister. I scenen på gymet ska manliga akrobater hänga ner från taket och några swingsångare finns på också plats. Glada dansmoment avlöser den äktenskapliga tragiken.
– Allt vi ser och hör följer Bernsteins estetik. Från början är operan skriven för enbart fem sångare, men eftersom vi ska uppföra den på stora scenen fick ensemblen växa.
Bernstein blev betydligt mer känd för sina musikaler än opera. Men Trouble in Tahiti var inte bara en helt annan genre, utan den blev också ett slags programförklaring till en ny rörelse bland amerikanska tonsättare på 1950-talet. De ville förnya konstmusiken, bland annat genom att föra in jazzelement och experimentera med harmonik och rytmer.
– Bernstein ville visa att opera kunde handla om våra egna liv, här och nu..
Trouble in Tahiti hade sin urpremiär i juni 1952 på en utomhusarena inför 3000 personer, men tyvärr fick den ingen lyckad start: publiken var okoncentrerad, ljudanläggningen undermålig och oväsendet kring området gjorde att de fem sångarna hade svårt att nå fram.
– Även om operan idag är 60 år gammal känns den fortfarande modern, den visar upp ettt ideal bland män och kvinnor som tyvärr blivit allt vanligare på senare år.
Operan börjar med att makarna äter frukost, planerar inför dagen och kastar nålstick mot varandra mellan tuggorna. Efter frukostscenen följer några vardagliga små scener fram tills att Dinah kommer hem efter sett ”den förfärliga” filmen Trouble in Tahiti.
– Frukostscenen är något som de flesta par kan relatera till, säger Clason.
Béla Bartóks opera Blåskäggs borg, med text av Béla Balázs, handlar också om äktenskap. Egentligen utspelar den sig på medeltiden, men Clason har valt att lägga den i tidigt 1900-tal.
– Det är svårt att leva sig in i medtidsmänniskorna, men lättare att förstå psyket hos Ibsens karaktärer. Slottet är inspirerat av filmklassikerna Psycho och Citizen Kane.
På scenen finns här bara två personer: Riddar Blåskägg och hans nya kvinna Judit. Mathias Clason har konstruerat en halvcirkel med plats för sju dörrar, vilka Judith en efter en öppnar och träder in i. En av dörrarna leder till en fantastisk trädgård, en annan till en tortyrkammare.
– Blåskäggs borg handlar om spelet mellan två starka personer. Jag vill visa att även Judith har flera sidor, hon är inte bara oskuldesfull utan också vampyrisk, säger Clason.
Eva Clementi
