Regiarbete»
Repetitörerna»
Sufflörerna»
Inspicienten»
Scenen»
Scenografi»
Kostymavdelningen»
Kostymförrådet»
Skrädderiet»
Peruk»
Ljus, foto och inspelningar»
Arkiv, bibliotek och samlingar»
Vad händer bakom kulisserna?
Bakom Operans kulisser finns en värld som man inte tänker på när allt fungerar. Men hur skulle en föreställning se ut om inte ridån gick upp, om Don Giovanni kom in på scenen med Svansjöns dekor eller Tosca uppträdde i fel kostym? Det är sånt som inte händer - det ser de 200 personer som arbetar bakom scenen till. Här finns information om dem och deras arbete!
Att skapa en föreställning - regiarbete
Operans regissörer, regiassistenter, scenografer, kostymdesigners och ljussättare skapar tillsammans en föreställning. Regiarbetet börjar oftast med att regissören, scenografen och kostymskaparen tillsammans ger verket en visuell form. Regissören analyserar stycket med aktörerna och lägger upp deras rörelser, de så kallade scenarierna. Aktörer och regissör arbetar sig sedan fram till vars och ens rollgestaltning. Repetitioner med solister, kör och statister sker till att börja med i särskilda repetitionslokaler och först i slutskedet på scenen. Regissören och scenografen ljussätter tillsammans med ljussättaren och instruktioner ges om till exempel teknik, ridåer, scenbyten och rekvisita. En viktig länk i detta lagarbete är regiassistenten, som tillsammans med regissören också arbetar med repetitioner av den löpande repertoaren.
Repetitörerna
Repetitörerna svarar för instuderingsarbetet med orkester, solister och kör, och kan hjälpa sångarna med fraseringen och uttalet då man sjunger på originalspråket. För arbetet i sångrum och för solisternas instudering av sina roller är repetitörerna praktiskt taget oumbärliga. Repetitören och biträdande kapellmästaren spelar piano vid sceniska repetitioner och dirigerar solister och kör som sjunger bakom scenen. För att kunna se dirigentens slag på och bakom scenen finns flera intern-tv installerade. Repetitören och studieledaren har ett nära samarbete med Operans kapellmästare.
Operans sufflörer
Vid rampens mitt finns sufflörluckan som är öppen vid operaföreställningar och stängd vid balettföreställningar. Operan har numera bara kvinnliga sufflöer - fyra till antalet - eftersom deras röster anses bättre lämpade än manliga. En operasufflör sufflerar fortlöpande under hela föreställningen. Detta sker i förebyggande syfte och sufflören ger också en mängd musikaliska insatser. En sufflör måste vara mycket musikalisk, kunna läsa noter, kunna språk, ha erfarenhet och - goda nerver.
Inspicienten
Innanför prosceniets vänstra sida finns inspicienthytten. Inspicienten samordar hela föreställningen - kallar publik och medverkande, ger ljusmoment till ställverket, signalerar för ridå och entréer, golvluckor och scenförändringar inför öppen ridå. Alla passningar finns inskrivna i inspicientens noter, ett så kallat klaverutdrag. För närvarande finns fyra inspicienter på Operan.
Scenen
Operans scenavdelning handhar den dekor och rekvisita som ingår i de olika föreställningarnas scenografier. Avdelningen ansvarar också för teaterns scenmaskinerier, transporter och orkesterservice.
För föreställningarna på scenen finns en sofistikerad teknik med rörliga golvdelar och orkesterdike. Det finns ett råsystem med 75 rår för upphängning av bl.a. fonder. Allt detta kräver minutiös service som scenavdelningens maskinenhet svarar för. Efter varje premiär dokumenteras föreställningen noga genom ritningar, foton och passningslistor så att man med lätthet kan ta upp föreställningen igen. Repertoarteaterns idé är nämligen att verken med olika mellanrum skall kunna spelas flera år framåt och då måste allt fungera.
Scenografierna består av olika typer av dekor
Fonder som är målade på väv och har måtten 17 x 12 m. De rullas manuellt för att skona måleriet och förvaras i Operans speciella fondmagasin.
Platta kulisser eller beramad dekor består av väv som spänts upp på en ram och sätts i regel fast i golvet med en speciell scenskruv.
Den plastiska dekoren är utförd tredimensionellt och ofta i frigolit vilket gör att den är mycket platskrävande i Operans små magasin.
På grund av platsbristen måste dekoren transporteras i specialtrailers nära nog dagligen till och från dekormagasinen i Gäddviken där också Operans stora repetitionslokal och verkstäder är belägna.
Allt ifrån små eller stora möblemang till mindre handrekvisita samt vapen och andra effekter som är nödvändiga attribut i de skilda miljöerna handhas av Rekvisitan.
För Hovkapellets service vid orkesterrepetitioner eller under föreställning svarar Orkesterservice med dukning av notställ, stolar och noter et c.
Kostymavdelningen
Samordning och planering inom herr- och damskrädderi, kostymförråd och herr- och damperukmakeri leds av kostym- och perukchefen. Arbetet utförs i samråd med biträdande kostym- och perukchefen och genom delegation på de olika avdelningarnas ledningsfunktioner.
400 meter tyll i skrädderiet
Herr- och damskrädderiet finns inom operahuset i takvåningen ovanför operasalongen. Här tillverkas för nyproduktioner och nybesättningar mellan 1 000 och 1 500 kostymer per år. Scenkläderna som måste tåla stora på frestningar under kanske decennier, är alltid utomordentligt välsydda och av tyger med god kvalitet. Till de fåtaliga saker som tillverkas i syntetiska material hör pälsverk, läderplagg och juveler. Tygåtgången för körsångare och statister i en uppsättning är stor; det går t.ex. åt cirka 400 meter tyll till de vita tutuerna för de 40 svanarna i Svansjön. Varje artist har sin egen dräkt även i roller som alterneras. Det betyder att kostymer ständigt nytillverkas i löpande uppsättningar i samband med nybesättningar.
Guldkorn bland 100 000 kostymer
Kostymförrådet finns inrymt dels högst upp i scenhuset, dels i lager utanför operahuset och omfattar totalt cirka 100 000 kostymer och 10 000 par skor och stövlar. Varje kostym är märkt med såväl operans eller balettens namn som rollinnehavarens. Det finns också en särskild avdelning för historiska kostymer. Bland dessa märks en Harlekinkostym från 1700-talet som finns upptagen i Gustaf III:s bouppteckning 1792, äkta gustavianska högreståndskostymer, praktfulla bårder inköpta från Paris, men även 1900-talskostymer såsom Oberons regnbågsmantel skapad av Isaac Grünewald samt flera av Sven X:et Erixons kostymer till Aniara.
300 nya peruker varje år
Inom operans perukmakeri tillverkas så gott som allt som behövs för att förvandla sångare och dansare från sig själva till någon annan. Här vårdas och friseras de cirka 3 500 perukerna som finns i lagret och här läggs de masker som scenrepetitioner och föreställningar kräver. Här tillverkas också cirka 300 nya peruker varje år, och dessutom ett stort antal skägg, mustascher, flintskallar, näsor och masker. De flesta perukerna tillverkas fortfarande av människohår, vanligen importerat asiatiskt hår som är speciellt tåligt vid blekning och färgning. Lämpligt material är också hår från den tibetanska jakoxen, av vilket bland annat tillverkas vita rokokoperuker. Ett jämförelsevis litet antal peruker, mest så kallade fantasiperuker till troll och älvor, görs av rep, skumgummi, plast och tyll. Att tillverka en peruk tar normalt minst fyra dagar.
Ljus, fotografier och inspelningar
Inom Operan finns också en ljus- och ljudavdelning och teatern har också en heltidsanställd fotograf.
Ljusavdelningen står, som namnet anger, för allt ljus på scenen, bl.a. i nära samarbete med respektive föreställnings ljusdesigner. Ibland förekommer projektioner som likaså faller på ljusavdelningens lott. Avdelningen har också hand om ljuset i salongen och i andra delar av Operans lokaler.
Ljudavdelningen ansvarar för all ljudteknik i samband med teaterns verksamhet. Fotografier från repetitioner och föreställningar används bland annat för presstjänst och övrig informationsverksamhet. Därutöver utför fotoavdelningen och ljudavdelningen ett omfattande dokumentationsarbete av teaterns totala verksamhet genom fotografering, videofilmning och ljudinspelning. Materialet finns samlat i särskilda bild- och bandarkiv.
Operans arkiv, bibliotek och samlingar
Till musik behövs noter. Men inte bara musiker, sångare och dirigenter utan även regissörer, sufflörer, inspicienter och många andra arbetsgrupper behöver noter i någon form för att kunna utföra sina arbetsuppgifter. Operans musikbibliotekarier/notredaktörer arbetar med att tillhandahålla detta arbetsmaterial, som oftast dessutom måste undergå bearbetningar av olika slag – strykningar, omnoteringar, transponeringar – för att passa allas behov och önskemål. Biblioteket fungerar även allmänt som en intern informationsresurs inom musikområdet, med sitt referensbibliotek, databaser och sin unika samling av noter från Operans snart 240-åriga historia. Kopplat till avdelningen är också den rättsliga aspekten på musik och noter. Förhandlingar och kontrakt med upphovsmän och musikförlag sköts av Operans upphovsrättsansvarige.
Operans arkivarie plockar fram material ur teaterns arkiv och historiska samlingar. T.ex. kanske en kostymlista eller ett gammalt kontrakt behöver tas fram och ofta vill programredaktören ha bilder från tidigare uppsättningar i programmet. Arkivet fungerar liksom biblioteket som en intern informationsresurs för hela huset.
Läs mer om Arkiv, bibliotek och samlingar här»
Foto: Magnus Östergren och Linn Bodell
