Jag heter Victoria Gottberg och är 13 år och bor på Åland. Jag spelar valthorn på Ålands musikinstitut och dessutom spelar jag en gång i månaden för Annamia Larsson, som är valthornist i Hovkapellet på Kungliga Operan.*

För ett år sen gjorde vi ett specialarbete i skolan och jag valde att skriva om Operan. Så under två dagar fick jag vara där med Annamia och titta på när dom repeterade.

Här är en intervju med Annamia, som jag gjorde till skolarbetet:

Victoria: Vad var ditt första instrument som du spelade?

Annamia: Jag spelade blockflöjt när jag var riktigt liten (4-5 år) samtidigt som jag spelade lite fiol, eftersom både mamma och pappa spelade och det fanns en kvartsfiol hemma. På musikskolan fick jag börja på althorn, eftersom valthornet var alldeles för stort för mig.

Victoria: Hur gammal var du när du började?

Annamia: Jag var 9 när jag började med althorn på musikskolan och 11 när jag bytte till valthorn.

Victoria: Varför började du?

Annamia: Att välja ett instrument var självklart i min familj, men det blev valthorn för att jag ville spela något som ingen annan i familjen spelade. (Alla spelar fiol eller piano.)

Victoria: När bestämde du dig för att satsa på musiken (som “proffs”)?

Annamia: När jag gick på Södra Latins Gymnasium, musiklinjen.

Annamia: Ja, själva jobbet, men Konserthuset och Filharmonin har alltid varit min dröm.

Victoria: Vad är drömmen just nu?

Annamia: Jag vill gärna vara solohornist (det blir jag ju nu i Gävle) men filarmonin är kvar i tankarna.

Victoria: Vad krävs för att få ett jobb med Hovkapellet?

Annamia: Man måste provspela först, för det krävs att man kan sina stycken väldigt väl, och att man har kunnat öva in de ca 22 orkesterutdragen man får ca tre veckor innan. Sen måste man ha kontroll på nervositeten, för det är en extrem situation att stå och provspela. Tar man sig igenom och vinner provspelningen får man ett provår, då ska man visa att man kan spela ihop med andra, intonera med orkestern, följa en dirigent och kunna transponera, det är svårast just på Operan.

Victoria: Hur ser en vanlig dag på Operan ut?

Annamia: Kaffe med kollegorna på morgonen, repetition på förmiddagen. Om vi har föreställning på kvällen stannar jag i stan, undervisar lite, sen äter jag middag på Operan och så är det föreställning halv åtta.

Victoria: Hur ofta övar ni?

Annamia: Vi har repetitioner inför premiärer och när ett stycke kommer tillbaka efter ett längre uppehåll, så det går i perioder. En vecka kan jag ha tre repetitioner, och en annan bara en.

Victoria: Hur ofta spelar du med i någon föreställning?

Annamia: Ungefär fyra gånger i veckan.

Victoria: Hur hittar du din motivation att öva och öva?

Annamia: Jag tycker att det är kul att öva. Mitt dagliga övningspass är nästan favoriten, då vet jag precis vad jag ska göra, samma sak varje dag, det är nästan som avkoppling. Sen gillar jag att lära mig nya stycken, jag jobbar bäst när jag har mycket att lära in. Om jag har svårt att motivera mig en dag så är jag snäll mot mig själv och spelar något som jag gillar och kan eller så spelar jag till en skiva, det är roligt.

Victoria: Har du någonsin tänkt att “nu vill jag sluta spela horn”?

Annamia: Bara en gång, när jag var tolv år gammal och aldrig kom vidare i spelboken.

Victoria: Hur mycket tid lägger du på att öva hemma?

Annamia: Om jag är helt ledig övar jag fyra pass, en halvtimme per pass. Om jag jobbar blir det tre pass.

Victoria: Hinner du vara hemma och slappa och bara titta på TV?

Annamia: Det händer att jag hinner det! Men ibland kommer sista övningspasset vid 9-tiden, och då får man masa sig upp, spela en halvtimme och sedan sjunka ihop i soffan igen …