icon bag image
0
0
Tillbaka Hem Arkivet Arkiv & samlingar

KUNGLIGA OPERANS arkiv
& samlingar

Kungliga Operan har ett unikt material av arkivhandlingar, fotografier, kostymer, scenografimodeller, kostym- och dekorskisser och autografsidor av kända musikverk.
Då vi varit förskonat från krig och eldsvådor hart mycket bevarats så långt tillbaka som från Gustav III:s dagar. Eftersom Kungliga Operan hade gemensam organisation med Kungliga Dramatiska Teatern från dess grundande 1788, ingår även Dramatens verksamhet i arkivet fram till 1907 då Dramaten fick egen arkivbildning.


Kungliga Teaterns arkiv (KTA) och Kungliga Teatern Operans arkiv (KTOA)

Kungliga Teatrarnas Arkiv (KTA) är Operan och Dramatens äldre arkiv. Det sträcker sig tillbaka till år 1771 och går fram till spelåret 1985/86. På grund av olika organisatoriska förändringar genom åren har en arkivbrytning skett 1986/87 (KTOA).

Arkiven omfattar handlingar med proveniens från Kungl. Teatrarnas administrativa rutiner och konstnärliga verksamhet inom opera, balett, hovkapell och talteater - på huvudscen och i övriga teatrar under gemensam administration. Handlingar från den konstnärliga verksamheten utgörs t.ex. av kostymlistor, planritnings-, belysnings- och attributjournaler. Från den administrativa verksamheten finns t.ex. anställningskontrakt, räkenskaper, styrelseprotokoll och teaterledningens korrespondens. Kungliga Teatrarnas arkiv består av omkring 2 500 volymer på ca 400 hyllmeter. I arkivet ingår även Kungl. Teaterns pjässamling som innehåller drygt 2 400 titlar. Den nyare delen av arkivet speglar, liksom Kungliga Teatrarnas arkiv, både den administrativa och den konstnärliga verksamheten vid teatern.

ARKIVFÖRTECKNING KTA » (.pdf)
PJÄSER OCH LIBRETTON » (.pdf)

Kungliga Operans fotoarkiv

Vårt fotoarkiv består av fotografiskt material från slutet av 1800-talet fram till idag. Här finns negativ, diabilder, papperskopior samt digitala bildfiler. Arkivet innehåller i första hand produktionsrelaterade fotografier såsom rollporträtt och fotografier tagna direkt på scen, men även bildmaterial som speglar livet bakom scenen och kulisserna. En stor del av fotoarkivet utgörs av fotograf Enar Merkel Rydbergs bilder. Han var anställd som fotograf på teatern mellan åren 1946 och 1995. Hans bildmaterial är en fantastisk källa till vår verksamhet under den här perioden. En period då flera framstående artister såsom Birgit Nilsson, Nicolai Gedda, Sixten Ehrling, Marianne Orlando, Anneli Alhanko med flera var verksamma.

Kungliga Operans musikaliesamling

Operans musikaliesamling, som omfattar material från 1773 till idag, finns dels i Operans eget arkiv och dels deponerad på Musik- och teaterbiblioteket, Musikverket (i princip material före 1900). Det rör sig inte bara om musikdramatiska verk, utan även symfonier, divertimenti, mellanaktsmusik och tillfällighetsmusik finns i samlingarna.

Eftersom notmaterialet – partitur, orkesterstämmor, klaverutdrag, vokalstämmor och libretton – huvudsakligen har använts av Operans olika yrkesgrupper som arbetsmaterial i Operans produktioner utgör de en unik verksamhetsdokumentation bland annat rörande regi, ljussättning och sånginstudering.

Materialet finns sökbart i Operans interna databas och i kataloger på Musik- och teaterbiblioteket.

Kungliga Operans konstsamling

Operans konstsamling utgörs av fast utsmyckning i form av skulpturer, reliefer och vägg- och plafondmålningar, samt porträtt i olika tekniker och en stor samling dekor- och kostymskisser.

Bland den fasta utsmyckningen märks särskilt målningar av Carl Larsson, Georg Pauli och Prins Eugen. Porträttsamlingen omfattar skulpturer, verk i olja, akvarell, gouache och grafik - allt ifrån gustaviansk tid och framåt. Operans dekor- och kostymskisser är förlagor som har använts som arbetsmaterial i våra ateljéer inför de olika produktionerna. Bland skisserna märks särskilt verk av konstnärer såsom Isaac Grünewald, Sven X:et Erixson, Otte Sköld m.fl.

Konsten som hänger i de publika utrymmena kan ses i samband med föreställningarna. Med hjälp av vår tryckta konstguide får du som besökare information om de olika konstverken. Med guiden kan du gå runt, följa konstverkens placering och läsa om varje konstverk och dess koppling till vårt hus och opera- och balettkonsten.

Kungliga Operans historiska kostymsamling

I Operans ägo finns en större samling historiska teaterkostymer från 1700-, 1800-, 1900-och 2000-talen. Samlingen består av kostymer som använts i såväl opera-, balett- som teaterföreställningar. Kostymerna har otroligt mycket att berätta – både om repertoar och om den fantastiska hantverksskicklighet som funnits på Operan genom alla tider och dessutom om vilka artister som burit dem.

I samlingen ingår gustavianska högreståndskostymer, praktfulla kjolbårder inköpta från Paris, kostymer från 1800-talets folkloristiska Bournonville-baletter, 1900-talskostymer skapade av konstnärer och kostymdesigners såsom Thorolf Jansson, Sven X:et Erixon, Jan Brazda och David Walker. Kostymerna är ofta märkta med verkets liksom rollinnehavarens namn och i samlingen finns kostymer burna av aktörer såsom Lars Hjortsberg, Mathilda Jungstedt, Jussi Björling och Birgit Nilsson. Vissa kostymer har använts länge och burits av många artister. Den kostym som Birgit Nilsson bar i Valkyrian på 1950-talet har t ex tidigare burits av Mathilda Jungstedt kring sekelskiftet 1900. Andra kostymer har sytts om och återanvänts i helt andra uppsättningar. I samlingen finns även skor, hattar, hjälmar, smycken med mera. Samlingen visar på ett oerhört yrkeskunnande, men också en otrolig uppfinningsrikedom – något som genom alla tider har varit rådande på Operans kostymavdelning.

Kungliga Operans scenografimodellsamling

Operans samling av scenografimodeller utgörs idag av närmare 250 modeller från opera- och balettuppsättningar - från 1940-tal fram till idag. Scenografer såsom Stellan Mörner, Kerstin Hedeby, Sven Erik Skawonius, Lars-Åke Thessman och Lennart Mörk finns exempelvis representerade i samlingen.

Samlingen börjar vid en tid då dekoren gått från att bara vara en bakgrund eller miljö, till att ha en aktiv del i tolkningen av ett verk.