[TOPP]

Malin Byström om Fedora

"Det är inte bara att fylla i – jag måste också fylla det med mig själv", säger Malin Byström som gör titelrollen i Fedora.

Nyligen gjorde hon stormande succé som Salome på Royal Opera House i London och blev samtidigt nominerad till Female Singer 2018, operans motsvarighet till filmens Oscar. Om en vecka står hon åter på Kungliga Operans scen, i titelrollen i Umberto Giordanos opera Fedora med nypremiär den 10 mars.

Marskalkinnan, Jenufa, Salome och nu Fedora. Du har blivit specialist på att tolka ”svåra” kvinnogestalter…
Om Salome är den mest skruvade karaktär jag någonsin gjort på scen så är Fedora en betydligt mer normal kvinna, men samtidigt är hon också komplicerad och operan är både en kärleks- och kriminalhistoria.

_

Hur är det att vokalt gå från våldsam tysk expressionism i Salome till Fedora med sin utlevande italienska realism?
Lite abrupt måste jag säga, men jag gillar att sjunga olika sorters repertoar. Det var tur att jag hann göra Fedorasvokala instudering innan jag gav mig i kast med Salome som verkligen är en krävande roll, på alla sätt. I Fedora gäller det att hitta flödet med många, långa toner i exceptionella lägen. Det handlar om att ge voice över hela registret – från det låga till det höga. Båda kräver stora röster för att nå igenom en tjock orkestersats.

Hur har du sceniskt närmat dig Fedora?
När man går in i en uppsättning av Christof Loy så vet man från början att det är detaljer som kommer haglande över en. Men det är inte bara att fylla i – jag måste också fylla det med mig själv. Jag har hela tiden spännande diskussioner med biträdande regissör Anna Tomson, som är sceniskt ansvarig. Och det är kul att få skapa rollen tills med de fina kollegorna.

Senare i vår återkommer Malin Byström till Kungliga Operan för att göra Marskalkinnan i en uppsättning som liksom Fedora regisserats av Christof Loy.