Dugan/Naharin

När William Dugan var nio år gammal insåg han att han ville bli dansare. William, född och uppvuxen i Florida, USA, studerade dans på Patel Conservatory innan han som 15-åring flyttade till Hamburg i Tyskland för att studera vid Ballettschule des Hamburg Ballett. Efter sin examen anställdes han som dansare vid Dortmundbaletten. 2018 engagerades han till Kungliga Baletten.

Som dansare har William uppträtt på Kungliga Operans stora scen i nästan 100 föreställningar i verk som Törnrosa, Eskapist och Julia & Romeo.

Han har också varit en del av Young Choreographers sedan starten – ett projekt där dansarna i Kungliga Baletten får koreografera verk för sina kollegor. William har koreograferat tre verk de föregående säsongerna, Mozart’s House (2023), Doin’ It Right (2024) och Contagion (2025).

If It Feels Good… är ditt första verk för stora scenen. Hur känns det?
– Det känns fantastiskt. Jag började med Young Choreographers och det här känns som en större version av det projektet. Jag kan nu göra ett verk som är längre än tio minuter, vilket är toppen. Det finns helt enkelt fler möjligheter, och jag får arbeta med hela kompaniet nu, det är underbart. Jag är överlycklig.
– Men när man får nästan obegränsade möjligheter är det lite överväldigande. Jag måste erkänna att det var lättare när jag hade stramare ramar: »man får bara använda så här många dansare, det kan bara vara så här långt«, det fungerade för mig. Att gå från det till en stor föreställning på stora scenen kändes nästan lite gränslöst, jag insåg »oj, jag kan göra vad jag vill«, och det var lite läskigt. Men i grund och botten gör jag samma sak som tidigare, bara i större skala. Och jag älskar det jag gör, det känns inte som arbete, och det är ju trevligt.

If It Feels Good… är en hyllning till klubbkultur och housemusik. Vad betyder den världen för dig personligen?
– Det är något med dansmusik som för människor samman. Jag skulle säga att det kanske gäller mer för ett rave-sammanhang än i ett klubbsammanhang, när det är ett rave är musiken det viktigaste, det är det som sammanlänkar alla. Det är något med det stadiga beatet, det som driver housemusik – eller musik i allmänhet av den typen – som känns så kroppsligt och instinktivt att folk verkligen går igång på det. Beatet gör att man kan känna sig lite mer självsäker och sexig, det är verkligen något sexigt med ett beat – jag vet inte vad det är? Det är väl därför den typen av musik används på modevisningar när modeller går på catwalken.
– Min passion i livet är att dansa och jag älskar balett och dess regler. Men, jag älskar också att gå på klubb och dansa helt utan regler. Nu försöker jag förena dessa två världar.

Hur kom samarbetet med Rebecca & Fiona till?
– Jag visste från början att jag ville göra ett verk som kombinerade balett med modern dansmusik. Frågan var: vilken musik skulle jag använda, vilken artist skulle jag försöka arbeta med? Och sedan tänkte jag: »hallå, William, du bor ju i Sverige. Det produceras så otroligt bra musik här, världshits av världsartister«. Ni är grymma när det gäller musik. Så jag kollade runt lite i jakt på den typ av musik som passade min vision, och då såg jag att Rebecca & Fiona just hade släppt ett nytt album, Mega Dance. Jag kände till dem sedan tidigare, jag hade hört deras musik. Så jag lyssnade på det här albumet och kände »det här är perfekt«. Det var precis det sound jag letade efter.  Det är så melodiöst, med housepiano, drum’n’bass-influenser, det finns lite techno i det – det är som om alla dansmusikgenrer kombinerade till ett uttryck. De har ett bra budskap i alla sina låtar som passar in i vibben som jag är ute efter, så vi kontaktade dem, och resten är historia.
– De är fantastiska. De är så lätta att jobba med och är verkligen öppna för samarbete. De har i princip inte en enda gång sagt nej till det jag frågat efter, snarare »Vill du ha det här? Vill du ha det där?« Jag älskar dem.

Finns det en berättelse i If It Feels Good…?
– Det är ett abstrakt stycke, men man kan säga att det innehåller tematiska berättelser. Det kretsar kring en tjej – jag kallar henne the party starter för hon får bokstavligen igång festen. Hon är väldigt självsäker, sexig och underbar men hon upplever ett ögonblick där hon känner att hon blir utstött från festen. Hon börjar tvivla på sig själv och tänker: »Jag borde kanske inte stanna på den här festen«. Då kommer en kille som säger: »Nej, nej, jag vill att du ska stanna och fortsätta festa, jag vill att alla ska ha en bra kväll.« Hon väljer då att stanna och då återfinner sig den självsäkra och sexiga vibben.
– En annan liten historia handlar om en tjej som har en utekväll med sina vänner på klubben. Hon träffar två killar och bestämmer sig för att pröva lyckan med dem. I slutändan inser hon dock: »Åh nej, jag borde hålla mig till mina tjejkompisar och bara ha kul, för mina vänner har aldrig gjort mig besviken«.
– Det finns även en scen för killarna, en reflektion över toxisk maskulinitet i en klubbmiljö samt en koreografi för de kvinnliga dansarna som är rolig och girly. Jag kallar det »FFF«, fint, fräscht och feminint. Det här är saker som jag har observerat när jag har gått ut på klubbar.

Vilka koreografer har influerat dig mest som koreograf?
– William Forsythe är min idol, jag dyrkar honom! Jag älskar verkligen också Wayne McGregor, hans rörelsevokabulär och hans koreografiska språk. Jag tycker även om Justin Peck.

Hur känns det att dela på en dubbelföreställning med Ohad Naharins Minus 16?
– Jag visste från början att mitt verk skulle spelas tillsammans med Minus 16, och jag blev först ganska skrämd av tanken eftersom det är en världssuccé. I och med att jag själv dansat verket kände jag väl till det. Jag tänkte, »tja, om mitt stycke misslyckas så kommer folk åtminstone komma och titta på Minus 16«. Nu tror jag inte att det kommer att bli så. Jag tror att mitt verk, med hjälp av Rebecca & Fiona, kommer att bli en big slay.

Nicholas Ringskog Ferrada-Noli
REDAKTÖR PÅ KUNGLIGA OPERAN

Vi rekommenderar att du är på plats minst en halvtimme innan föreställningen börjar. Kan du komma tidigare är det ännu bättre: 45 minuter före föreställningsstart är det gratis publikintroduktion i Guldfoajen - ett utmärkt sätt att närma sig föreställningen! Tänk på att när föreställningen börjat släpps ingen in i salongen förrän efter första pausen.

Vi har satt samman tips inför ditt besök. Vårt bästa tips är annars att komma i tid - upptäck Operahuset, ät eller drick något. OCH, fråga våra publikvärdar - de hjälper dig gärna! Ytterkläder och väskor ska av säkerhets- och utrymningsskäl lämnas in i garderob. 

Du kan själv boka om biljetter på hemsidan fram till 24 timmar innan föreställningens start inom ramen för pågående säsong. Det går inte att avboka biljetter (läs mer i våra allmänna villkor).

Självklart kan du det! Vår partner Restaurang Grodan finns i bottenplanet mot Strömgatan - passa på att boka bord! Varje våningsplan har också en servering med drycker och snacks, på parkettens café finns ett lite större utbud. Ett tips är att förboka pausservering så står den klar och väntar på dig i pausen!