Lars von Triers succéfilm som storslagen opera.
Akt I
Det är bröllopsmottagning för Justine och Michael på en exklusiv golfklubb. De är redan försenade till festen, men Justine vill ändå presentera sin make för Abraham, hennes älskade häst i stallet. Justines syster Claire förebrår dem för att de är sena och uppmanar dem att ansluta sig till gästerna. Under mottagningen hålls det tal, bland annat ett giftigt utbrott av Justines mor Gaby och ett annat av hennes svärfar Jack, som också är hennes chef. Jack har bett Tim, en anställd på den PR-byrå där Justine också jobbar, att leta upp Justine och be henne om en tagline till nästa kampanj.
Under mottagningen blir Justine alltmer frånvarande och deprimerad – ett »grått luddigt garn« omger henne. Hon lämnar tillställningen och går till badrummet där hennes mor utgjuter sig om äktenskapets tomma ritualer. Justine överraskas av Michael, som i enskildhet vill överräcka sin bröllopsgåva – en äppelodling. Han hoppas att platsen ska ge hennes oroliga själ lugn och ro, men hon kan inte uppbåda något större intresse för gåvan utan går i stället tillbaka till festen.
När Tim på Jacks uppmaning åter försöker be Justine om en tagline, tar hon med honom till golfbanan där de har ohämmat sex som Michael blir vittne till. Justine återvänder till mottagningen där det serveras vickning. Hon svär åt Jack och avslöjar hur illa hon tycker det är att arbeta för honom och säger upp sig. Snart har alla gästerna gått och lämnat Justine, Claire, Claires make John och son Leo kvar. Leo berättar en nyhet. En planet, Melancholia, är på sin krigsstig mot jorden, men kommer nätt och jämnt att undvika direkt kollision.
Akt II
Efter en ridtur nästa morgon försöker Claire och Justine följa Melancholias väg genom att titta i ett mätinstrument som John konstruerat. John försäkrar Claire om att planeten inte ökar i omfång. Justines depression förvärras och Claire försöker hjälpa henne ner i badkaret, men hennes kropp klarar inte att stiga ner.
Sedan följer några surrealistiska ögonblick då Justine flyter på vattnet likt Ofelia i Hamlet – hennes sorg antar shakespeareska dimensioner.
John tittar i sitt instrument för att se planetens bana och inser att den faktiskt är på väg mot jorden i en oroväckande hastighet. Han begår självmord. När Claire upptäcker sin mans döda kropp, fördömer hon hans sista, fega handling. Hon söker upp Justine och ber om systerlig försoning nu när slutet närmar sig. Justine, Claire och Leo bygger en magisk grotta och inväntar planeten Melancholia som närmar sig.
