BESATTHET och förödande ÅTRÅ i Strauss Salome på Kungliga Operan

Salome får allt hon pekar på. Hon är åtrådd av männen och van att få den hon vill ha. Men det finns en man hon inte kan få, för han ser bara Gud. Salome åtrår den fängslade och djupt religiöse Johannes Döparen. Ju mer han avvisar henne, desto mer besatt blir hon. Herodes, Salomes styvpappa, är också besatt. Av sin styvdotter. Han lovar henne allt vad hon vill, bara hon dansar för honom. Salome dansar och sedan kräver hon det hon vill ha. Johannes Döparens huvud på silverfat.  
 
En dysfunktionell familj och förbjuden åtrå serveras när Richard Strauss brutala Salome, baserad på Oscar Wildes drama, är tillbaka – denna gång med Elisabet Strid i titelrollen. Regissören Sofia Adrian Jupither operadebuterade med denna uppsättning 2013, och SvD skrev om ett »väl utmejslat psykologiskt kammarspel« och en »imponerande debut«. Tidskriften Opera hade »all anledning att jubla över denna nyuppsättning« och skrev att »publiken kan känna sig privilegierad över en uppsättning som på alla punkter når världsklass i orkesterdiket«. 

HANDLINGEN

På en terrass utanför Herodes palats

I månskenet står Herodias page och Narraboth, en kapten, och väntar. Därinne pågår en fest. Narraboth är förälskad i Salome, Herodias dotter, och han följer henne med blicken. Pagen varnar honom, hon har föraningar om döden, men de avbryts av en mässande mansröst från cisternen där Jochanaan (Johannes Döparen) sitter fängslad. Han har spärrats in eftersom han talat illa om Herodias och fördömt hennes nya äktenskap med härskaren Herodes.

Salome kommer ut från palatset. Hon kvävs av festen, de högljudda gästerna och styvfaderns blickar. Jochanaans röst hörs igen och Salome blir genast fascinerad. Hon befaller soldaterna att hämta honom så att hon kan få tala med honom, men ingen vågar. När hon ber Narraboth kan han inte neka henne och Jochanaan förs ut. Salome lyssnar intensivt på Jochanaans profetior – din röst är som musik i mina öron, säger hon – och långsamt väcks hennes åtrå. Narraboth ser vad som håller på att hända och tar sitt liv utan att Salome lägger märke till det. Hon blir mer och mer besatt av profetens ord och kropp och begär att få kyssa honom. Jochanaan skjuter henne ifrån sig och återvänder till cisternen.

Ut på terrassen kommer Herodes, Herodias och deras gäster. Herodias och Herodes grälar om Jochanaan – Herodias vill att profeten ska dödas, Herodes vägrar eftersom han fruktar för konsekvenserna. Jochanaan är profet och en helig man. Om han avrättas kan Herodes maktställning som tetrark vara hotad. Gästerna lägger sig i samtalet. Det råder olika uppfattningar om profeten och hans profetior och den religiösa diskussionen hårdnar.

Salome sitter tyst på terrassen, oberörd av de höga rösterna. Herodes kan inte slita ögonen från henne och ber henne att dansa för honom, men hon vägrar. Det är först när han går ed på att ge henne vad hon än begär, som hon slutligen går med på det. Herodias protester tjänar ingenting till.

Efter dansen ställer Salome sitt krav: hon vill ha profeten Jochanaans huvud på ett silverfat. Herodes försöker övertala henne att begära någonting annat, vad som helst men inte det. Salome är orubblig och Herodes tvingas till sist ge efter. Herodias jublar.

Bödeln skickas ner i cisternen och Salome lyssnar spänt. Efter en lång tystnad kommer bödeln tillbaka med Jochanaan. Salome trycker sina läppar mot hans mun – så smakar kärleken, säger hon. Herodes och Herodias ser med fasa vad som sker. Terrassen är tom så när som på soldaterna. Herodes vänder tillbaka in i palatset efter att han gett order om att Salome ska dödas.